Här sitter en Minna som tror sig varit till helvetet, förhandlat med djävulen och sen efter mycket om och men äntligen fått en andra chans här på jorden..typ…
Kanske var att ta i men förra veckan drabbades jag av någon bizarr sjukdom som gjorde att jag förutom 40 graders feber hade en fruktansvärd värk i hela min överkropp som gjorde att jag inte tog mig ur sängen på 4 dagar..Doktorn rabblade något latinskt namn för det, gav mig lite piller mot inflammationen och sa åt mig att vänta så skulle det gå över..
Lättare sagt än gjort. Varenda liten rörelse kändes som om någon stack in en kniv i skelettet på mig och under ett par timmar mellan lör-sön så tror jag som sagt bestämt att jag var på väg bort… Läskig känsla och jag kommer ihåg att jag hann tänka att “attan, de har ju inte mina föräldrars telefon nummer så att de kan tala om att jag dött” Dum tanke, jag vet..men, men..så nu har jag skrivit in den i min job file..ifall att..
Nog om denna nära döden upplevelse… Min största besvikelse var ändå att jobbet hade fixat en säsong avslutning med helikopterfärd, skumpa, lunch etc på söndagen som jag missade 🙁
Värmde ändå i hjärtat när tjejerna som ingen av dem vanligtvis dricker öl, ringde från helikoptern för att skåla då min chef tvingat de alla till att dricka en öl “for Minna”. Skönt och veta att de inte glömde bort mig helt 🙂
Ska och se “Chicago” med Anki, en av cheferna, på Torsdag och då jäklar ska jag ta igen och fira säsongavslut jag oxå!
Lämna ett svar