I förra veckan fick jag mig en riktig tankeställare (igen).
Min städerska E ringde och frågade om hon kunde få låna R200 eftersom hennes tak läcker.
E bor i Kåkstaden Masiphumelele och varje vinter är det samma visa. Folk försöker febrilt hitta plankor, plåttak och annat för att reparera sina hem innan vinter regnen börjar ordentligt. Kan inte ens föreställa mig om hur jobbig kylan måste bli och hur svårt så många har det. även om man blir påmind dagligen om fattigdomen här så blir man ändå ganska blind efter ett tag.
Självklart fick E pengar till att fixa taket och denna gången var det min mor som sponsrade och oj vad glad E blev! Hon hade skrivit ett långt brev om hur hon uppskattar allt jag och min familj gjort för henne och hennes familj. Det värmde även om jag självklart får dåligt samvete över att jag inte kan göra mer. R200.00 låter som en struntsumma för er hemma men här nere gör det skillnad.
E har för tillfället bara jobbet hemma hos mig en dag i veckan och ett annat hus en dag i veckan och det gör att hon tjänar knappt R1000/mån. Tusen jävla spänn!
Man kan tycka vad man vill om att jag som bor själv har städerska men faktum kvarstår, ger jag inte E en dag i veckan skulle hon tvingas leva på R500/månaden.
Det kallas job creation och det fungerar.
Minna,
Kanske kan vi hjälpa din städerska med ett uppdrag till när vi väl flyttat ner. alltid bra att få tag i en städerska genom kontakter. Vi kommer i januari!